Ensam på en lördag, love my life...
Hello jello !
Idag skulle jag egentligen jobba, men det snöade för mycket så hela cupen blev inställd. Så jag sov till typ ett, och sen vid halv två åkte jag, mamma och Nille och käkade på max. Så kom jag hem för någon timme sen och sen dess har jag kollat på tv och pluggat lite matte. Macko skulle komma ikväll eller ska komma ikväll, men han måste vänta på någon som kan flytta hans data.
Men men, skitsamma. Kommer han efter jag somnat så är dörren låst, pallar inte att folk ska ta mig förgivet.
Jag har tänkt på en sak, de flesta killar nu för tiden är så sjukt spontana. Även fall dom har flickvän, vad är det egentligen med det? Okej att man kommer på saker i sista minut då och då, men vad är det seriöst med att aldrig planera någonting. Om dom har en flickvän så följer dom hennes planer, för som jag ser det så är det killar som är extremt överdrivna med spontanheten (även finns det tjejer självklart!)
Som här om veckan, då var det några killar som skulle spela en fotbolls match med laget. Dom spelar på en ganska hög nivå för att vara i 17-18års åldern, men ändå så kommer dom två timmar innan matchen och säger att dom inte kan för att dom ska på bio med deras killkompisar och så missade 4 pers matchen. Hur är det tänkt att deras tränare ska reagera på det? Flera dommare eller folk som jobbar i cafet kan komma under deras arbetspass och säga till den ansvarige typ "hörru, min kompisa ska ha en födelsedagsfest ikväll fick jag veta nu. Och det kan jag inte missa. Så kan jag dra vid sju, åtta tiden så hinner jag fixa mig?" HUR TÄNKER MAN DÄR?!
Självklart kan man inte alltid följa allt man har sagt och planerat, men om man flest gånger gör spontana saker än vad man planerar och då avbokar folk när det kommer någonting roligare, så måste man ju samtidigt veta om att personen man dissar fattar att det kom upp någonting viktigare!
Men helt seriöst nu, om jag skulle vara singel och aldrig planera saker själv utan om någonting är planerat så är det någon annan som har planerat det "åt" mig och frågat om jag är med. Att majoriteten av alla gånger någon kompis ringer så sticker jag direkt, eller blir stressad och skyndar mig, avbokar andra saker osv. Då måste ju jag skärpa mig och växa upp. Folk i min omgivning kan ju inte lita på att det jag sagt att jag ska göra kommer hända.
Min mamma eller pappa kan ju aldrig trygt bestämma att dom ska käka en familje middag med mig och sen kolla på film för rätt vad det är, så ringer telefonen och jag kastar i mig maten och drar. Och framför allt, vad är det för bild jag lägger upp av mig själv? Verkligen inte någon JAG skulle vara stolt över om det var så jag var..
Och om man även har flickvän som man ska dissa så fort någon polare ringer och frågar om man ska med på lan, eller chillkrök eller what ever och verkligen har planerat det, vad beror det på egentligen?
Antingen så spelar det ingen roll alls att man har planerat någonting med någon annan eller att man är med någon annan, för det andra och dom andra är ju så sjukt mycket roligare att vara med för stunden.
Jag blir så störd på detta faktiskt, tjejen jagar killen som en jobbig jävel som inte slutar smsa eller ringa, för att hon vill träffa killen och vill att han ska visa lite intresse. Killen svarar inte för att han är med sina kompisar eller sitter vid datorn och pratar med sina kompisar. Killen jagar och faller pladask som en hund när killkompisarna som faktiskt KAN planera och GÖR det planerat någonting.
Och kompisarna bryr sig egentligen inte så mycket om killen är med tjejen eller med dom, självklart är det kul och det hela "fett längesen, vi måste ses" skiten, men om killen inte kommer och träffar kompisarna så är det ingen big deal och OM det skulle vara så att någon kompis verkligen vill träffa killen, så skulle han ringa och planera någonting MED killen direkt, precis som kompisen gör alla andra gånger som han spontant ringer killen och frågar om killen vill vara med och berättar den roliga planen som han vetat om åtminstonde några timmar.
Jag tror faktiskt att det är brist på självförtroende. Man springer efter sina kompisar och att vara med när kompisarna har planerat någonting är mycket viktigare än allt annat. MEN om det är så att killens flickvän har planerat att killen och hon ska på födelsedagsmiddag utan någon protest, DÅ säger killen nej självklart, för annars skulle han framstå offecielt som en skit.
Och enligt mig i alla dessa situationer så är det bara synd, man gör spontana saker i nästan alla fall då kompisarna vill träffas, beroende på hur viktig kompisarna är för tillfället. Och tar då flickvännen förgivet, man försöker få henne att förstå med bortförklaringar som jag lovar att hon genomskådar som blablabla, för det är bara bull shit vanligtvis. Och om man är singel så framstår man hos sina föräldrar (beroende på hur bra kontakt man har med sina föräldrar) som en "oansvarlig tonåring som någon gång kommer lära sig *suck* "
Och väldigt många av dom som jag känner som beter sig så här är inte dumma i huvudet, dom är smarta, duktiga i skolan, tar hand om allting, så varför beter dom sig på ett sätt som dom borde veta att dom kommer skratta åt och ångra om några år när dom sitter och kollar tillbaka på sitt liv. Om man är en kille som har flickvän och beter sig såhär så kommer dom ångra att dom tog henne förgivet och dissade henne för någonting bättre nästan varje gång telefonen ringde, och om man är singel och beter sig så, kommer man kolla tillbaka på hur man betedde sig nu och vara glad över att man ställt sig på egna ben så pass mycket att man äntligen är ur den situationen i sitt liv.
Men ändå, så gör dom så nästan varje gång.
Det är LÖJLIGT enligt mig, man behöver inte planera allting i varje detalj, och man behöver inte planera flera veckor före. Men en dag, två är inte för mycket av sina nära och kära att begära.
För typ två år sen, planerade jag ingenting och betede mig som en skit mot mina vänner. Vilket bara relaterade till att jag fick en uppläxning av mina bästa vänner och inte minst mina föräldrar. Och idag är jag glad över att jag inte gör så längre, att jag inte behandlar folk jag älskar som att dom garanterat kommer finnas kvar som mina nära och kära i morgon, hur jag än behandlar dom idag. Att jag inte tar folk förivet utan att jag är medveten om det själv, självklart ska man inte göra det. Men i alla fall är det inte enkelt att inte ta någon förgivet.
Så mitt budskap till alla som är sjukt spontana och avbokar "oviktiga"saker i sista minut, dubbel bokar för att "vi kan ju alltid ses i morgon eller ikväll". Skärp till er! Det är fan inte okej att behandla andra folk så, och det är någonting man kommer få skämmas för i framtiden. Så skärp till er för fan och kolla på erat liv, om man bestämt att man ska kolla på film med sin brud en kväll och så ringer någon och säger att det är fest, SPELAR INGEN ROLL VAD DET ÄR, du har fortfarande bestämt att kolla på film med din brud.
Ens självförtroende är indelat i olika delar enligt mig, och man kan ha jätte bra självkänsla i nästan alla kategorier. MEN, om man inte kan hålla vad man säger och är så spontan som jag snackat om över. Då har man inte världens bästa självförtroende inom "vänskaps" kategorin, antingen så måste man kanske byta kompisar helt om dom kräver att man alltid ska släppa allt för dom. Annars måste man själv ändra på sig, om dina vänner inte planerar mycket men du har skyldigheter till någon eller några. Prova bestämma att träffa en polare dagen efter eller två dagar efter, så ska du se att det funkar lika bra som att på två timmar dissa den du ska vara med eller är med, få den att känna som att du tar den förgivet och att du inte är tillräckligt rolig/viktig att vara med som dina vänner. Och, du slipper även förlora folk i längden, förlora förtroänden och få ett jävla dåligt samvete i längden för att du betett dig dåligt mot andra personer.
Så för att avrunda, om du har bestämt med någon eller snackat om att träffa någon på tex. Onsdag, och så frågar någon annan om du vill ses då, säg nej. Du har fortfarande bestämt med någon annan, är det en förälder så spelar det ingen roll. Då är det DU som har gjort fel som inte berättat tidigare att du har planer och DU som får stå för det. Ingen annan. Om du råkar boka bubbelt mot samma person 3-5 gånger på tp ett halvår så är det okej, inte mer.
Oj, det blev långt! "Dagens lärdom från Anna" haha, nu ska jag kolla på tv och vänta på Macko.
Puss
/Anna
Idag skulle jag egentligen jobba, men det snöade för mycket så hela cupen blev inställd. Så jag sov till typ ett, och sen vid halv två åkte jag, mamma och Nille och käkade på max. Så kom jag hem för någon timme sen och sen dess har jag kollat på tv och pluggat lite matte. Macko skulle komma ikväll eller ska komma ikväll, men han måste vänta på någon som kan flytta hans data.
Men men, skitsamma. Kommer han efter jag somnat så är dörren låst, pallar inte att folk ska ta mig förgivet.
Jag har tänkt på en sak, de flesta killar nu för tiden är så sjukt spontana. Även fall dom har flickvän, vad är det egentligen med det? Okej att man kommer på saker i sista minut då och då, men vad är det seriöst med att aldrig planera någonting. Om dom har en flickvän så följer dom hennes planer, för som jag ser det så är det killar som är extremt överdrivna med spontanheten (även finns det tjejer självklart!)
Som här om veckan, då var det några killar som skulle spela en fotbolls match med laget. Dom spelar på en ganska hög nivå för att vara i 17-18års åldern, men ändå så kommer dom två timmar innan matchen och säger att dom inte kan för att dom ska på bio med deras killkompisar och så missade 4 pers matchen. Hur är det tänkt att deras tränare ska reagera på det? Flera dommare eller folk som jobbar i cafet kan komma under deras arbetspass och säga till den ansvarige typ "hörru, min kompisa ska ha en födelsedagsfest ikväll fick jag veta nu. Och det kan jag inte missa. Så kan jag dra vid sju, åtta tiden så hinner jag fixa mig?" HUR TÄNKER MAN DÄR?!
Självklart kan man inte alltid följa allt man har sagt och planerat, men om man flest gånger gör spontana saker än vad man planerar och då avbokar folk när det kommer någonting roligare, så måste man ju samtidigt veta om att personen man dissar fattar att det kom upp någonting viktigare!
Men helt seriöst nu, om jag skulle vara singel och aldrig planera saker själv utan om någonting är planerat så är det någon annan som har planerat det "åt" mig och frågat om jag är med. Att majoriteten av alla gånger någon kompis ringer så sticker jag direkt, eller blir stressad och skyndar mig, avbokar andra saker osv. Då måste ju jag skärpa mig och växa upp. Folk i min omgivning kan ju inte lita på att det jag sagt att jag ska göra kommer hända.
Min mamma eller pappa kan ju aldrig trygt bestämma att dom ska käka en familje middag med mig och sen kolla på film för rätt vad det är, så ringer telefonen och jag kastar i mig maten och drar. Och framför allt, vad är det för bild jag lägger upp av mig själv? Verkligen inte någon JAG skulle vara stolt över om det var så jag var..
Och om man även har flickvän som man ska dissa så fort någon polare ringer och frågar om man ska med på lan, eller chillkrök eller what ever och verkligen har planerat det, vad beror det på egentligen?
Antingen så spelar det ingen roll alls att man har planerat någonting med någon annan eller att man är med någon annan, för det andra och dom andra är ju så sjukt mycket roligare att vara med för stunden.
Jag blir så störd på detta faktiskt, tjejen jagar killen som en jobbig jävel som inte slutar smsa eller ringa, för att hon vill träffa killen och vill att han ska visa lite intresse. Killen svarar inte för att han är med sina kompisar eller sitter vid datorn och pratar med sina kompisar. Killen jagar och faller pladask som en hund när killkompisarna som faktiskt KAN planera och GÖR det planerat någonting.
Och kompisarna bryr sig egentligen inte så mycket om killen är med tjejen eller med dom, självklart är det kul och det hela "fett längesen, vi måste ses" skiten, men om killen inte kommer och träffar kompisarna så är det ingen big deal och OM det skulle vara så att någon kompis verkligen vill träffa killen, så skulle han ringa och planera någonting MED killen direkt, precis som kompisen gör alla andra gånger som han spontant ringer killen och frågar om killen vill vara med och berättar den roliga planen som han vetat om åtminstonde några timmar.
Jag tror faktiskt att det är brist på självförtroende. Man springer efter sina kompisar och att vara med när kompisarna har planerat någonting är mycket viktigare än allt annat. MEN om det är så att killens flickvän har planerat att killen och hon ska på födelsedagsmiddag utan någon protest, DÅ säger killen nej självklart, för annars skulle han framstå offecielt som en skit.
Och enligt mig i alla dessa situationer så är det bara synd, man gör spontana saker i nästan alla fall då kompisarna vill träffas, beroende på hur viktig kompisarna är för tillfället. Och tar då flickvännen förgivet, man försöker få henne att förstå med bortförklaringar som jag lovar att hon genomskådar som blablabla, för det är bara bull shit vanligtvis. Och om man är singel så framstår man hos sina föräldrar (beroende på hur bra kontakt man har med sina föräldrar) som en "oansvarlig tonåring som någon gång kommer lära sig *suck* "
Och väldigt många av dom som jag känner som beter sig så här är inte dumma i huvudet, dom är smarta, duktiga i skolan, tar hand om allting, så varför beter dom sig på ett sätt som dom borde veta att dom kommer skratta åt och ångra om några år när dom sitter och kollar tillbaka på sitt liv. Om man är en kille som har flickvän och beter sig såhär så kommer dom ångra att dom tog henne förgivet och dissade henne för någonting bättre nästan varje gång telefonen ringde, och om man är singel och beter sig så, kommer man kolla tillbaka på hur man betedde sig nu och vara glad över att man ställt sig på egna ben så pass mycket att man äntligen är ur den situationen i sitt liv.
Men ändå, så gör dom så nästan varje gång.
Det är LÖJLIGT enligt mig, man behöver inte planera allting i varje detalj, och man behöver inte planera flera veckor före. Men en dag, två är inte för mycket av sina nära och kära att begära.
För typ två år sen, planerade jag ingenting och betede mig som en skit mot mina vänner. Vilket bara relaterade till att jag fick en uppläxning av mina bästa vänner och inte minst mina föräldrar. Och idag är jag glad över att jag inte gör så längre, att jag inte behandlar folk jag älskar som att dom garanterat kommer finnas kvar som mina nära och kära i morgon, hur jag än behandlar dom idag. Att jag inte tar folk förivet utan att jag är medveten om det själv, självklart ska man inte göra det. Men i alla fall är det inte enkelt att inte ta någon förgivet.
Så mitt budskap till alla som är sjukt spontana och avbokar "oviktiga"saker i sista minut, dubbel bokar för att "vi kan ju alltid ses i morgon eller ikväll". Skärp till er! Det är fan inte okej att behandla andra folk så, och det är någonting man kommer få skämmas för i framtiden. Så skärp till er för fan och kolla på erat liv, om man bestämt att man ska kolla på film med sin brud en kväll och så ringer någon och säger att det är fest, SPELAR INGEN ROLL VAD DET ÄR, du har fortfarande bestämt att kolla på film med din brud.
Ens självförtroende är indelat i olika delar enligt mig, och man kan ha jätte bra självkänsla i nästan alla kategorier. MEN, om man inte kan hålla vad man säger och är så spontan som jag snackat om över. Då har man inte världens bästa självförtroende inom "vänskaps" kategorin, antingen så måste man kanske byta kompisar helt om dom kräver att man alltid ska släppa allt för dom. Annars måste man själv ändra på sig, om dina vänner inte planerar mycket men du har skyldigheter till någon eller några. Prova bestämma att träffa en polare dagen efter eller två dagar efter, så ska du se att det funkar lika bra som att på två timmar dissa den du ska vara med eller är med, få den att känna som att du tar den förgivet och att du inte är tillräckligt rolig/viktig att vara med som dina vänner. Och, du slipper även förlora folk i längden, förlora förtroänden och få ett jävla dåligt samvete i längden för att du betett dig dåligt mot andra personer.
Så för att avrunda, om du har bestämt med någon eller snackat om att träffa någon på tex. Onsdag, och så frågar någon annan om du vill ses då, säg nej. Du har fortfarande bestämt med någon annan, är det en förälder så spelar det ingen roll. Då är det DU som har gjort fel som inte berättat tidigare att du har planer och DU som får stå för det. Ingen annan. Om du råkar boka bubbelt mot samma person 3-5 gånger på tp ett halvår så är det okej, inte mer.
Oj, det blev långt! "Dagens lärdom från Anna" haha, nu ska jag kolla på tv och vänta på Macko.
Puss
/Anna
Kommentarer
Trackback
